Månadens Berättelse

   Berättelse 15/5-14/6

Carl-Gustav ”Calle” Lind.

Stor Grabb i Rugby

- Av Åke Nilsson –

Ett urval ur våra skrifter.

Carl-Gustav bodde med sina föräldrar och syskon i Berg Järlåsa. Började i första klass 1955 i Järlåsa kyrkskola bland de elever som var födda 1948, där flera blev duktiga idrottare.

     Fotboll blev han intresserad av och var med i Järlåsa IF,s pojklag som under Ove Jonssons träning och ledning blev framgångsrika med seger i Västupplandsserien för yngre pojkar 1962, det upprepades med serieseger 1964, då bland äldre pojkar.

     Calle var där en viktig kugge och en framgångsrik fruktad center med stor tyngd och träffade han bollen rätt hade målvakterna svårt att rädda bollen, med andra ord, Calle var målfarlig och gjorde många mål.

Carl-Gustav Lind.

I skolan då jag gick i samma klass var han en mycket god kamrat och alltid positiv och klarade av skolarbetet även om han gillade mera att vara ute och gymnastiktimmarna gillade han med fysiska aktiviteter.

     Att gå i Calles klass var tryggt ingen bråkade med oss. Idrott gillade han av olika slag och efter skoldagen var jag till Calle ibland och då skulle vi träna friidrott i hagen vid Berg. Han höll på med kulstötning, slägga och kasta spjut, men några riktiga redskap fanns ju inte på den tiden. Calle fann på råd, järnvikterna till decimalvågen fick duga med 5 kilos vikten till kulstötning och band ett rep i den vid släggkastning. Spjutet tillverkades av en gran. Där tränades det även längdhopp och tresteg ingick och han var otroligt intresserad att förbättra längderna.

     Fortsatte sen med fotboll efter pojk och juniortiden i Järlåsa i Vittinge IK då det inte fanns något seniorlag i Järlåsa på den tiden. Provade även på med friidrott där jag tror att han kunnat gå långt i kastgrenarna med rätt träning då han var stor, stark och snabb.

 

Calle hittade sin idrott

Calle kom i kontakt med rugby i Uppsala och där hittade han sin sport och den var han som klippt och skuren för. En mycket fysisk och konditionskrävande idrott där han fick utlopp för sin stora energi.

     Uppsala Rugby Football Club hade bildats i Uppsala 1965 av två engelsmän. Som satte igång en stor verksamhet och 1967 nådde uppe i högsta serien. Där började Calle träna och fann sig väl tillrätta och de förstod att här har vi en stor tillgång

Carl-Gustav Lind

Klubben kallades också för ”Plebs” som finns på klubbmärket och är latin och betyder underklassen.

     Calle tränade hårt, hade blick för spelet och tog en plats i laget trots sin ungdom. Han tilldelades inte vilken plats som helst, han fick en av de viktigaste positionerna i laget som kallas ”Pelare” och den beskrivs enligt följande:

     ”Pelare” är stora bastanta spelare som står först i ledet när det är klunga. Tre spelare står i främsta ledet och de yttre på varje sida i ledet kallas pelare. De går även in i lösklungor under spelets gång för att säkra bollen och trycka undan motståndare. Används också offensivt om man med kraft försöker forcera försvarslinjen nära den offensiva försökslinjen. I regel tröjnummer 1 eller 3.

     Med den beskrivningen förstår man att den uppgiften passade Calle perfekt.

 

SM-Guld

Uppsala RFC fick en bra start på verksamheten och laget tog sitt första SM-Guld 1969 som följdes upp med att de lyckades försvara och ta SM-Guld även 1970. Calle var med vid båda tillfällena trots sin ungdom med 21 och 22 år.

     Detta uppmärksammades och Calle gjorde sitt första framträdande i blågult 1971 i ungdomslandskamp mot Danmark i Landskrona. Detta år blev också Calle Nordisk Mästare för klubblag med Uppsala RFC.

     1977 lyckades Uppsala RFC åter bli Svenska Mästare med Calle i laget. Därtill SM-Silver 1974 och SM-Brons 1973 att lägga till meritlistan. 1977 vann ”Plebs” även Svenska Cupen.

 

Bofast i Landslaget

Mellan åren 1972 fram till och med 1980 var Calle mer eller mindre bofast i Seniorlandslaget med undantag av 1974 då han drogs med skador.

     Debuten skedde mot Danmark i Västerås 1972. Det var inte så många Landskamper per år då förbundet hade begränsad ekonomi att tillgå. 1973 var Calle med till Öst Berlin och spelade mot Östtyskland och till Holland med match i Amsterdam. Det blev matcher mot olika länder genom åren förutom ovanstående som Belgien, Sovjetunionen, Västtyskland, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Spanien, Schweiz, med matcher både på borta och hemmaplan.

     Den sista Landskampen blev borta mot Schweiz i Yverdon 1 november 1980 då Sverige vann med 7-4.

     En Landskamp fick Calle spela hemma i Uppsala på Österängen mot Spanien den 8 juni 1980, där för övrigt Calle fick bra lovord i tidningsreferatet.

     Uppsala RFC eller ”Plebs” turnerade i England och Wales tre gånger under 1970-talet där man förkovrade sig mot bra motstånd med tuffa matcher men med fin gemenskap som genomsyrar rugbyn.

     1981 drog Calle sig tillbaka från topprugbyn men deltog i diverse oldboysturneringar och spelade skulle det visa sig sin sista match i samband med klubbens 40-årsjubileum 2005.

 

Stora Grabbars Märke

I rubriken står det Stor Grabb i Rugby. Den utmärkelsen finns i många idrotter men inte så lätt att uppnå. Den rugbyspelare som uppnår 30 poäng tilldelas den. Poängberäkningen är 3 p. För SM seger, 3 p. Seger i Landskamp, 2 p. Oavgjort i Landskamp och 1 p. För förlust i dito.

     Första gången och den med nummer 1 delades ut i Rugby i Sverige var år 1963.

     Carl-Gustav Lind tilldelades Stor Grabb nummer 29 år 1976.

 

En av de främsta Idrottarna från Järlåsa                             

Calle tillhör en av de främsta idrottarna från Järlåsa genom tiderna, även om det är svårt att jämföra olika idrottsprestationer. Men verkligheten är att han vann 3 SM-Guld och representerade Sverige i drygt tjugotalet Landskamper och dessutom Stor Grabb i sporten som är ett mått på framgång.

     Calle var under många år en profil i bygden men som gick bort alldeles för tidigt, bara 58 år. Calles minne kommer dock att finnas kvar i Järlåsabygden och han har för alltid skrivit in sig i historieböckerna som en Rugbyspelare av rang.