Månadens Berättelse

Berättelse 15/1- 14/2

Hemmanet Möjsjö Från begynnelsen fram till 1950-talet

- Av Sören Eriksson –

Berättelsen är ett urval ur våra skrifter

Den 24 juli 1772 fick bruksarbetaren Johan Persson vid Lingonbacka Pappersbruk tillstånd av Kungl. Maj:t att odla upp ett markområde på Hagunda Häradsallmänning. Området bestod av Möjsjö och Basthagsslättan, Möjsjökärr, Klintkärret och Wattukärret. Uppodlingen fick namnet Möjsjö.

Näste steg var Lantmäteriförrättningen som genomfördes år 1775 då området kartlades och gränserna gicks upp. På de 3 första åren hade Johan Persson odlat upp cirka 2 tunnland och även byggt bostadshuset samt tre uthus.

År 1779 verkställdes sedan skattläggningen, Närvarande var Johan Persson själv, Cronoskytten Johan Fogelberg som ombud för Jägeristaten, Nämndemännen från Hagunda Häradsrätt Per Mattsson, Järlåsa kyrkby och Jan Olofsson, Onsike, SkogsTibble samt fyra skattläggningsmän. Allt beräknades och värderas, bl.a. vilken skörd hemmanet skulle kunna ge i framtiden.

Skattenämnden föreslog hela fyrtio år fria från skatt räknat från 1772. Det bedömdes att det skulle ta lång tid innan det blev bärkraftigt så skatt kunde erläggas, därav den långa tiden. Möjsjö skatt- lades till 1/8 hemman med en areal av trettio tunnland. Hagunda Härads ting behandlade ärendet ”utan erinran” 1780.

 

Johan Persson

Johan Persson var född 1721 i Torstuna socken och blev anställd som bruksarbetare vid Lingonbacka Pappersbruk om kring 1768. Hustrun Maja Larsdotter var född 1711 i Västerlöfsta socken.

Johan Persson bytte sedan namn till Sjöberg. Johan avled 62 år gammal i Möjsjö 1786 och han var då lumpsamlare vid Lingonbacka Pappersbruk. Möjsjö hade då övertagits av dottern Maja som brukade hemmanet tillsammans med sin man Erik Ersson.

Åren går och samma släkt ägde och brukade Möjsjö i mer än 100 år. Den sista var Maja Larsdotter som var dotter- dotterdotter till Johan Persson och hon avled i Möjsjö 1875. Majas man Anders Lundblom bodde sedan kvar i Möjsjö tills han avled år 1882.

 

Nya ägare

År 1878 köper Karl Gustaf Andersson Möjsjö av ättlingar till första ägaren Johan Persson-Sjöberg. Andersson söker lagfart först 1883 vilken beviljas 1884. Under kommande år är det olika ägare, varav några aldrig flyttade till Möjsjö.

När vi kommer in på 1900-talet köper Carl Petter Wängelin Möjsjö 1901 och han brukar hemmanet till sin död 1910.

Wängelins arvingar säljer Möjsjö år 1913 till Nils Dahlgren men denne säljer redan året därpå till familjen Arvid Leo- nard Fernström.

 

Ägobyte med allmänningen

Dessförinnan hade det varit ägobyte år 1885 med Hagunda Häradsallmänning då Möjsjö och allmänningen bytte mark med varandra vilket uppgick till c:a 5 tunn- land.

 

Vattukärret (Möjsjövik) avsöndras

Vattukärret avsöndrades också omkring 1890 från Möjsjö och fick namnet Möjsjövik eller ”Viken” som man sa i dagligt tal för personer som bodde där, t. ex. ”Erik i Viken” och ”Ingrid i Viken”.

Familjen Johansson i Möjsjö c:a 1930

Från vänster: 1. Siri, 2. Hilding, 3. Elsa med Yngve i knä, 4. Julius

(står bakom de övriga) 5. Ernst, 6. Emil Johansson, 7. Arne, 8. Karl Johan, 9. Enar

Familjen Johansson

Ny ägare 1923 blir familjen Johansson som flyttade från Lugnet i Skogsiibble socken till Möjsjö. Familjen bestod av Johan född 1886 i Frösthult, hustrun Elsa Lindblad född 1888 i Biskopskulla samt barnen, födda i Skogstibble:

Judit f. 1910, Julius f. 1913

Siri f. 1914, Enar f. 1917

Hilding f. 1920, Signe Margareta f 1922 (Död 1923 i Möjsjö)

Sedan föddes följande barn i Möjsjö

Ernst f. 1925, Arne f. 1926,

Yngve f. 1928

1923 flyttade till Möjsjö också Johans föräldrar: Karl Johan Johansson född 1858 i Boglösa, (död 1936 i Möjsjö) och hustrun Wilhelmina Heden, född 1854 i Långtora, (död 1938 i Möjsjö).

På 1930-talet hade Möjsjös areal ökat till c:a 46 tunnland. Vid gården fanns då 2 hästar, 7 kor, 1 ungdjur, 1 tjur, 2 svin och 25 höns.

1951 blir K. G. E. Prahl ny ägare.

Johan och Elsa flyttar därefter och båda avlider i Fridhem, Järlåsa, Johan 1972 och Elsa 1973.

Möjsjö, Bostadshuset uppfört 1934 och ekonomibyggnaderna 1929