Efter kaffet lämnade Renko hembygdsförenings ordförande en redogörelse över förhållandena i hembygden, vilken blottade en del även här aktuella problem, såsom landsbygdens avfolkning och stigande skatter, men även sådana som uppkommit genom kriget och evakueringen.
Söndagen började med besök i Järlåsa kyrka och Järlåsa nya skola, varefter färden ställdes över Ribbingebäck till Wrå gård i Skogs-Tibble där godsägare Torsten Lundborg och fru bjöd på förfriskningar. Demonstration av byggnader och växande gröda följdes med stort intresse av de sakkunniga besökarna. Efter middag i kommunalnämndsordf. Paul Johanssons hem i Holmbro var det dags att besöka aftonsången i Skogs-Tibble kyrka, och så avslutades dagens samvaro i skolan där ortens Svenska Landsbygdens Kvinnoförbunds (SLKF) avdelning bjöd de talrika besökarna på kaffe.
Besök i Renko
1959 gjorde ett besök i Renko Finland från fadderorterna Järlåsa, Åland och Skogs-Tibble. Redan vid ankomsten till Åbo möttes resenärerna av mottagningskommitté. På söndagen som var tredje böndagen och Renkos speciella högtidsdag, firades den traditionella Jakobsfesten i Renko kyrka. Efter gudstjänsten tågade besökarna ut till hjältegravarna på den vackra kyrkogården, där scouter paradera och kyrkoherde Vallas höll ett kort anförande. Vid minnesstenen över de i krigen 1939-44 stupade 102 Renko-borna nedlades kransar från Renko-föreningen och Norra Hagunda kommun.
Festen fortsatte sedan på idrottsplatsen, där finska och svenska flaggan hissades. De svenska gästerna hälsades välkomna först på finska av Renko-föreningens ordf. Kosti Latosuo och sedan på svenska av en ung Renko-flicka. Efter musik av Renkos blåsorkester och uppvisning av ett folkdanslag hölls högtidstalet av lektor Felix Seppälä. Här fick festen ett dramatiskt avbrott, ty mitt under talet började brandsirener ljuda och snart kallades alla män mellan 15 och 55 år att
släcka en skogsbrand som utbrutit nära gränsen mellan Renko och grannkommunen Vanaja.
Måndagen ägnades åt olika besök i bygden bl. a. Renko ålderdomshem, mejeri, hälsogården, brandstationen. Kaloinens såg och hyvleri samt besök på en lantgård, där båda makarna rycktes bort under kriget men där äldste sonen, då fjorton år, tog över gården och har nu egen familj.
Två nya besök från Renko
1960 var det besök från Renko där besöket firades i Åland. Med svenska flaggor, marscherande hemvärnsmän och med en finsk hornmusikkår firades Svenska flaggans dag. Samtidigt firades hemvärnets 20-åriga tillvaro. Högtidligheterna inleddes i kyrkan. Företrädd av svenska flaggan tågade musikkåren in följd av hemvärnet.
Allmänheten hade mött upp så talrikt att kyrkan inte räckte till utan många fick stå i vapenhuset. Prosten P.A. Björkman höll ett tal som av en tolk översattes till finska. Han betonade glädjen över att kunna fira Svenska flaggans dag i närvaro av finska gäster samt påminde om vänortsrörelsen och dess betydelse för de båda länderna.
Med svenska flaggor i täten och under taktfasta marscher av Renko musikpojkar tågade man efter högtidligheten i kyrkan till bygdegården. Kantor Nils Eriksson välkomnade till Åland och uttalade sin glädje att så många kommit tillstädes. När så musikkåren klämde i med Björneborgarnas marsch blev det hög stämning i lokalen.
Kl 21 samlades alla utanför bygdegården för att vara med om då flaggan halades under det hemvärnet stod i stram givakt och musikkåren spelade.
Gästerna från renko bestod av 13 pojkar mellan 13 och 26 år samt ledaren folkskolläraren Einari Kenttämies och tolken Verner Kneck.
På pingstdagen deltog de finska musikanterna i högmässan i Järlåsa kyrka och medverkade med musik både i kyrkan och utanför. Efter kyrkkaffe hos mejeriföreståndare Hjalmar Carlsson ställdes färden till Skogs-Tibble där